Julkalendern lucka 5: Skärpa eller inte

KameraEn misslyckad eller en bra bild?

Att få skärpa där det ska vara skärpa är bland det viktigaste av allt när man fotograferar. Och att veta hur man på bästa sätt får det är en av grundstenarna för varje fotograf, vare sig man är proffs eller amatör. Blir dina bilder inte skarpa förlorar de sitt värde eftersom de då upplevs som misslyckade.

Ibland ser du direkt vid fototillfället att du missat skärpan i bilden och då har du chans att direkt ta om den (om inte stunden redan passerat förstås). Men ibland upptäcker du inte oskärpan förrän du fört över bilden till din dator och tittar på den på den stora datorskärmen. Det som sett skarpt ut på den lilla kameraskärmen visar sig vara oskarpt, och det är verkligen frustrerande.

Här kommer därför några tips på hur du gör för att få bilder med skärpa, varje gång.

Se till så att du har tillräckligt med ljus

Ljus är det viktigaste man har när man fotograferar. Själva ordet “fotografera” betyder faktiskt “att måla med ljus”. Så utan ljus – ingen bild!

Det är också viktigt att du ser till så att du har tillräckligt med ljus för att få skärpan att sitta där den ska i bilden. Är ljuset otillräckligt får kamerans autofokus ofta svårt att hitta rätt, och det kan sluta med att skärpan hamnar på fel ställe, eller att den uteblir helt och hållet.

Vid alltför dåliga ljusförhållanden blir också din bild mer brusig och den kommer därför också att uppfattas som mindre skarp även om du lyckas sätta skärpan på rätt ställe.

Så se till att du har tillräckligt med ljus när du fotograferar! Detta går att åstadkomma på en massa olika sätt, vilket jag säkerligen kommer att få anledning att återkomma till en annan gång.

Förhindra att kameran rör sig

Om din kamera rör sig när du fotograferar blir det vädligt svårt att få en skarp bild. Detta kallas för skakningsoskärpa.

Det är viktigt att du håller din kamera stadigt, med ett fast grepp och gärna med armarna tätt intill kroppen för att få stöd. Du ska också vara statig på handen när du trycker ner avtyckaren så att du inte samtidigt rör kameran.

Det kan vara bra att känna till att den egna statigheten går att träna upp och att man ofta brukar bli stadigare på handen ju mer man fotograferar.

Använd stativ

Känner du dig ostadig eller skakig kan du med fördel använda ett stativ (eller något annat stadigt att ställa kameran på). Det minskar mer eller mindre helt risken för skakningsoskärpa och det kan vara värt mycket för att få de där perfekta bilderna.

Hedersomnämnande i porträtt-SM 2016, fotograf Ann-Sofie ÅbergVälj rätt bländarvärde

Bländaren är ett hål i kameran som bestämmer hur mycket ljus som ska släppas in när du tar din bild. Ju mörkare det är omkring dig, desto mer måste du öppna bländaren för att få in lagom mycket ljus.

Med hjälp av bländaren kan man också skapa ett så kallat kort skärpedjup. Det är då bilderna blir så där snyggt “suddiga” i för- och bakgrund. Det används ofta vid porträttfotografering och är också användbart vid t ex makro- och matfotografering.

Ju större bländaröppning man har desto kortare skärpedjup får man. Och tycker man att det är fint med riktigt korta skärpedjup frestas man ofta att öppna bländaren så mycket det går för att få just den effekten.

Men det är inte alltid en så jättebra idé att göra det, för tyvärr medför ett riktigt kort skärpedjup ju också att det blir svårare att “sätta” skärpan precis där man vill ha den. Man måste då vara jättenoga så att inte modellens näsa blir skarp istället för ögat, när en så liten del av bilden har möjlighet att bli skarp.

Detta gäller också om du fotograferar fler än en person. Använder du en allt för stor bländaröppning finns det stor risk att vissa av modellerna kommer att bli suddiga och att bara en av dem blir skarp.

Hur stor bländaröppning du kan välja beror på vilket objektiv du använder. Har du ett objektiv där du kan öppna bländarhålet riktigt, riktigt mycket (t ex f1,2 eller f1,4) kan du prova att istället använda en lite mindre öppning (t ex f2,8) för att inte riskera att missa huvudfokus i bilden. Du får då fortfarande in massor av ljus och du får en riktigt snygg oskärpa bakom ditt huvudobjekt, men det blir alltså lättare att “sätta” skärpan precis där du vill ha den.

Välj rätt slutarvärde

Slutaren kan man likna vid en gardin innuti din kamera och den bestämmer hur länge bländarhålet ska vara öppet och släppa in ljus. Du kan ställa in den så att bilden tas under lång eller kort tid. Ju längre slutartid du ställer in din kamera på desto svårare blir det att hålla den stadigt utan att få skakningsoskärpa i bilden.

För att kunna använda riktigt långa slutartider måste man därför använda ett stativ eller något annat stadigt att ställa kameran på.

Långa slutartider använder man t ex om man vill fotografera en motorcyckel och visa hur snabbt den åker (så att den lämnar fartränder) eller om man vill framhäva rörelsen hos ett barn som springer. Då är man ju ute efter en viss typ av oskärpa (för att framhäva rörelsen), men inte den typen av oskärpa som uppstår om man samtidigt skakar kameran (vilket ju blir en oönskad oskärpa.

Ställ in kamerans fokuspunkter

När du tittar i sökaren (eller på skärmen) på din kamera och samtidigt trycker lätt på avtryckaren ser du att där finns små prickar i ett rutmönster. En eller flera av prickarna lyser upp när du håller ner avtryckaren, och de visar dig var skärpan i bilden kommer att hamna.

De här prickarna kallas för fokuspunkter och de hjälper dig att ställa skärpan precis där du vill ha den. Men för att lyckas med det är det viktigt att du själv ställer in vilken fokuspunkt du vill använda och var på skärmen den ska dyka upp. Först då kan du helt och hållet ta kontrollen över din skärpa. Detta blir förstås extra viktigt om du fotograferar med korta skärpedjup – du vill ju att ditt objekt ska bli skarpt och att bakgrunden ska bli suddig, inte tvärtom.

Skärp dina bilder i ett bildbehandlingsprogram

Slutligen är det bra att alltid skärpa sina bilder i ett bildbehandlingsprogram innan man printar eller publicerar dem. Särskilt viktigt är detta om du fotograferar i RAW-format.

Det betyder alltså inte att du ska försöka rädda en bild som blivit oskarp, utan att du lägger på ett lager skärpa på bilden för att framhäva den skärpa som redan finns där.

Vill du lära dig mer?

Blir du sugen på att lära dig mer om hur du använder din systemkamera? Kanske det är så att något av det jag beskriver här ovan är sådant som du ännu inte kan? Då kan jag rekommendera dig att anmäla dig till min webbaserade fotokurs som jag precis har släppt. Kursen går igenom det mest grundläggande som du behöver för att du ska bli en bättre fotograf, och den består av fyra lektioner i både film, text och bild. Kursen kommer direkt till din mailbox under fyra dagar, och det bästa av allt är att den är helt gratis! 🙂 Du hittar all information du behöver om kursen här.

no comments
Add a comment...

Your email is never published or shared. Required fields are marked *

Julkalendern lucka 4: Exponering

Att måla med ljus
När du fotograferar är det inte vilken kameramodell eller vilket objektiv du har som är det viktigaste. För att du ska få en bra bild är det faktiskt ljuset som är det mest väsentliga! Ordet att fotografera betyder ”att måla med ljus”, och utan ljus blir det ingen bild! 

Det handlar alltså alltid, vid all typ av fotografering, om att släppa in lagom mycket ljus i din kamera för att du ska få en bra bild. När man gör det säger man att man har fått en korrekt exponering. Ingenting i bilden är för ljust och ingenting är alldeles för mörkt. Det finns så kallad täckning i hela bilden, vilket betyder att man ser detaljer i både riktigt ljusa och i riktigt mörka partier.

Får du in för mycket ljus i kameran säger man att bilden blivit överexponerad (alltså för ljus), och får du in för lite ljus i kameran blir bilden underexponerad (alltså för mörk). 

Tre hjälpredor
I vår strävan att släppa in lagom mycket ljus i kameran har vi tre hjälpredor som heter bländaren, slutaren och ISO-värdet. Det är med hjälp av dem du kan få den exponering som är korrekt för just dig, i just den situation du befinner dig när du fotograferar. Genom att använda hjälpredorna så att de samarbetar kan du få in exakt rätt mängd ljus varje gång.

Vad är en korrekt exponering?
Exakt vad som är en korrekt exponering avgör alltid DU! Det finns inget som är rätt eller fel (även om det finns vissa rekommendationer att utgå från). Vill du att din bild ska vara mörk och murrig är en viss underexponering korrekt för dig, och vill du att bilden ska vara väldigt ljus och skir är en viss överexponering rätt. Det är du och det du vill förmedla med din bild som är det viktiga, inte vad ”reglerna” säger.

Hur du ser att exponeringen blivit korrekt
När du fotograferar med en digitalkamera är det väldigt lätt att direkt se om bilden blivit rätt exponerad eller inte. Du behöver bara titta på din skärm för att se om du är nöjd. 

När jag fotograferar tar jag alltid en bild och tittar sedan direkt på skärmen för att avgöra om bilden blivit rätt exponerad eller inte. Gillar jag det jag ser fortsätter jag att fotografera, och annars ändrar jag kamerans inställningar något (hjälpredorna) och tar en ny bild (som jag också tittar på innan jag fortsätter). 

Tycker du att det är svårt att bedöma exponeringen på den lilla skärmen finns det också ett så kallat histogram i din kamera där du kan se exakt hur exponeringen blivit. Histogrammet är en typ av diagram som visar hur det mörka och det ljusa i din bild har fördelat sig. En korrekt exponerad bild skulle kunna se ut ungefär så här i ett histogram.

Den vänstra sidan av histogrammet visar det som är allra mörkast i din bild, och den högra sidan visar det som är allra ljusast. Och det som är i mitten av histogrammet visar alltså de så kallade mellantonerna. I det här histogrammet ser du att bilden har ”lite av varje” när det gäller ljust och mörkt och att histogrammet är ganska jämt fördelat.

Så här kan det se ut om du överexponerat din bild:

Du ser här att histogrammet ”tippar över” på den ljusa sidan.

Och så här kan det se ut om du underexponerat din bild:

Här ser du att histogrammet ”tippar över” på den mörka sidan.

Men, som sagt, det finns inget som är rätt eller fel och det KAN ju vara så att du VILL ha din bild något för mörk (eller att du fotograferat många mörka saker) eller att du VILL ha din bild något för ljus (eller att du fotograferat i t ex dimma som kommer att göra att histogrammet “tippar över” mot den ljusare sidan).

Jag föredrar att titta på min bild för att avgöra vad som känns som en rätt exponering, och jag använder aldrig histogrammet (även om jag vet att det är mer korrekt än den lilla bilden på min skärm). Jag har helt enkelt vant mig vid att göra så. Och eftersom jag alltid fotograferar i RAW-format vet jag också att jag alltid kan rätta till det som eventuellt blivit något för ljust eller något för mörkt, helt utan problem.

Lär dig mer
Vill du veta mer om exponering och de tre hjälpredorna kan jag varmt rekommendera både min gratiskurs (där jag berättar mer om just det) och min kompletta fotokurs där du får lära dig mer om både det här och allt annat du behöver för att bli en bättre fotograf. Lycka till! 🙂 

no comments
Add a comment...

Your email is never published or shared. Required fields are marked *

Julkalendern lucka 3: Olika bildformat

Visste du att det finns olika bildformat som du kan använda när du fotograferar med din systemkamera? Vilket format du väljer har stor betydelse för hur dina bilder blir och hur du kan använda dem. Så låt oss gå igenom hur det fungerar.

JPG – ett allsidigt bildformat utan större möjligheter
När du köper din kamera är den inställd på att ta bilder i ett bildformat som kallas JPG. JPG är ett väldigt vanligt format och det är det vi oftast använder när vi t ex mailar bilder eller lägger upp dem på Facebook. Det är också det format som du ska använda när du börjar fotografera.

JPG är ett väldigt användbart filformat som passar dig som inte har ambitionen att redigera dina bilder, utan vill kunna använda dem direkt ur kameran. Filerna blir hanterbart stora och du kan ladda upp dem i sociala medier eller printa dem direkt.

MEN: när man tar en JPG-fil “redigerar” och komprimerar kameran den för att försöka göra den optimal vad gäller ljus, svärta, kontrast och färgmättnad. Kameran lägger också på skärpa i bilden, och när kameran är “nöjd” slänger den bort all annan information som fanns i bilden när den togs. Kvar blir alltså en lite mindre fil med bara den information som kameran tycker ska vara där.

Detta innebär att det finns väldigt begränsade möjligheter för dig att påverka bilden efteråt i ett bildbehandlingsprogram. Skulle du t ex ha fotograferat något som blivit alldeles för ljust eller för mörkt i bilden kan du med all sannolikhet inte göra något åt det efteråt eftersom kameran har slängt så mycket information.

RAW – ett “omständligare” bildformat med enorma möjligheter
När du fotograferat ett tag och vill utvecklas och också börja redigera dina bilder för att få full kontroll över dem, kan du med fördel börja använda ett format som kallas RAW.

En bild tagen i RAW går inte att ladda upp direkt i sociala medier och går inte att skicka till en vän för att hen ska spara den i telefonen. En RAW-fil kräver jobb efter fotograferingen för att se bra ut och den tar väldigt stor plats på ditt minneskort. Eftersom kameran inte har redigerat bilden alls upplevs ofta RAW-filen som “dassigare” och mer kontrastlös än en JPG-fil. Bilden är alltså inte färdig, utan behöver redigeras/färdigställas av dig.

När man fotograferar i RAW-format komprimeras bilden inte alls utan all information i filen sparas och finns kvar. Det är därför den blir så stor. Detta innebär att det finns otroliga möjligheter att själv redigera och få bilden precis så som du vill ha den. Du kan “plocka fram” detaljer i partier som blivit alldeles för ljusa (t ex himlar, snö och brudklänningar), du kan “ljusa upp” mörka skuggor (t ex i ett ansikte vänt från solen och i brudgummens svarta kostym), du kan ställa in exakt vitbalans trots att den blev helt fel vid fotograferingstillfället o sv.

När du har redigerat RAW-filen färdigt sparar du den slutligen som en JPG-fil för att sedan kunna använda den i sociala medier eller printa den. Då är det DU som har skapat JPG-filen och inte kameran.

Här kommer två listor på vad som kännetecknar de olika formaten, samt deras för- och nackdelar:

JPG för- och nackdelar:
Passar dig som bara vill fotografera och som inte är intresserad av bildbehandling.

+ Vanligt och väldigt användbart filformat.
+ Mindre filer.
+/- Kameran har “redigerat” och komprimerat bilden (ljus, svärta, kontrast, färgmättnad och skärpa).
+ Bilder i JPG fungerar bra att använda direkt ur kameran.
– Mycket information i bildfilen har kastats bort och går inte att få tillbaka.
– Du har begränsade möjligheter att redigera bilden efter fotograferingen.

RAW för- och nackdelar:
Passar dig som vill ta full kontroll över dina bilder och arbeta med framkallning/redigering i datorn efter fotograferingen, för att maximera kvaliteten.

– Går inte att använda till t ex sociala medier eller annan “daglig användning”.
– Filformatet kräver efterbearbetning/bildbehandling.
+/- Jättestora filer (som inte är komprimerade alls).
+ All information finns kvar i filen, och går att plocka fram vid redigering.
+ Stor chans att få bilden just så som du vill ha den.

Vilket är bäst då?
Man skulle kunna sammanfatta det med att en JPG-fil inte är lika bra som en RAW-fil. En RAW-fil är alltid överlägsen en JPG-fil. Men att välja att fotografera i RAW är ändå inte alltid givet. Det beror alltså på vem du är och hur dina bilder ska användas. Man kan också konstatera att en bild som tas vid “normala”, fördelaktiga förhållanden inte alltid behöver all den information som RAW-filen ger, men vid andra tillfällen (och då du har problem att exponera rätt för alla delar i bilden) blir skillnaden otroligt viktig. Jag kommer att visa det här nedan.

Bildexempel RAW vs JPG
Bilderna nedan är tagna samtidigt (det går att ställa in så att kameran tar både en RAW-fil och en JPG). Du kan tydligt se att de är väldigt olika. RAW-filen till vänster är ganska kontrastlös och platt, nästan lite gråaktig. JPG-filen till höger är väldigt kontrastrik, mörkare, har klarare färger och mer skärpa. Det beror alltså på att kameran har redigerat bilden åt mig redan när jag tog den. Det kan, vid en första anblick, kännas som att JPG-filen är att föredra men lägg också märke till att den bilden är alldeles för mörk i de mörkaste partierna och att det saknas detaljer i jackans svarta ärmar.

Här nedanför har jag redigerat båda bilderna i Photoshop för att få dem så bra som möjligt. Med lite mer kontrast blir RAW-filen till vänster betydligt mer tilltalande. JPG-filen till höger har jag försökt att göra ljusare i de mörkaste partierna men det blir, som du ser, inte riktigt bra eftersom filen saknar information (som kameran slängt bort).

Bildexempel överexponerade bilder
Fotografierna nedan är exempel på hur användbart RAW-formatet är. Bilderna är tagna samtidigt med samma kamera, med samma objektiv och med samma inställningar. Jag har medvetet överexponerat bilden något för att kunna visa skillnaden mellan JPG och RAW. Bilderna är alltså, direkt ur kameran något för ljusa och den vita snön innehåller få eller inga detaljer.

Här är den överexponerade bilden i RAW-format, helt obearbetad direkt ur kameran.

Och här är den överexponerade bilden i JPG-format, helt obearbetad direkt ur kameran.

När jag sedan för över bilderna till datorn och tar in dem i mitt bildredigeringsprogram (i det här fallet Photoshop) försöker jag optimera båda filerna så att de blir så bra som möjligt vad gäller t ex kontrast och ljus. Och det är då det blir tydligt att min RAW-fil innehåller så otroligt mycket mer information än min JPG-fil. Vid redigeringen kan jag alltså få tillbaka struktur och detaljer i den kritvita snön (se nedan) i RAW-filen, medan det blir helt omöjligt med JPG-filen eftersom den informationen redan är bortslängd av kameran.

Här är bilden i RAW-format, redigerad i Photoshop för att få fram detaljer i snön.

Här är en närbild av snön i RAW-filen där du tydligt kan se att det finns många detaljer och skuggor i snön. Detta trots att de alltså inte syntes när bilden kom oredigerad ur kameran (se originalbild ovan).
Här nedan är bilden i JPG-format, redigerad i Photoshop. Den är betydligt förbättrad då det gäller kontrast och ljus i grenarna, men som du kan se finns det fortfarande ingen som helst täckning i snöpartierna. Där finns inga detaljer alls – allt är helt vitt och utfrätt. Detta beror alltså på att kameran slängt bort den information som skulle ha behövts för att “plocka fram” detaljerna i snön.

Här är en närbild av snön i JPG-filen. Där finns inga detaljer alls, snön är helt utfrätt, och det finns inga som helst möjligheter för mig att rädda bilden.

Bildexempel underexponerade bilder
Bilderna här nedan är också tagna samtidigt med samma kamera, med samma objektiv och med samma inställningar. Jag har medvetet underexponerat bilden något för att kunna visa skillnaden mellan JPG och RAW. Bilderna är alltså, direkt ur kameran, alldeles för mörka och det är svårt att se detaljer i modellens hår och jacka.

Här är den underexponerade bilden i RAW-format, helt obearbetad direkt ur kameran. Den är, förutom att den är för mörk, också rätt så “platt” och tråkig.

Och här är den underexponerade bilden i JPG-format, helt obearbetad direkt ur kameran. Du kan tydligt se att kameran har lagt på kontrast i bilden och att den är mycket mörkare än RAW-filen.

När jag för över båda bilderna till datorn och tar in dem i Photoshop försöker jag återigen optimera båda filerna så att de blir så bra som möjligt vad gäller t ex kontrast och ljus. Och det blir då återigen tydligt att min RAW-fil innehåller otroligt mycket mer information än min JPG-fil. Vid redigeringen kan jag “ljusa upp” RAW-filen så mycket att den blir riktigt, riktigt bra – jag får tillbaka detaljer både i modellens hår och i hennes svarta jacka, och bilden ser ut att ha tagits med rätt inställningar.

Här är bilden i RAW-format, redigerad i Photoshop och kraftigt “uppljusad”.

JPG-filen däremot blir “konstig” när jag gör den så pass mycket ljusare (igen eftersom kameran har slängt bort så mycket information). Färgerna “spricker” och det finns inga detaljer i bildens mörkaste partier.

Här nedan är bilden i JPG-format, redigerad i Photoshop och kraftigt “uppljusad”. Det är väldigt tydligt att bilden inte alls håller samma kvalitet som RAW-filen gör.

 

Sammanfattning och slutsats
Så vilket bildformat ska du nu använda? Det enklare JPG eller det något krångligare (men bättre) RAW? Ja, det är som sagt helt och hållet beroende på vem du är och hur du tänker använda dina bilder.

  • Är snabbhet och enkelhet det viktigaste för dig? Använd JPG!
  • Är kontroll och hög bildkvalitet det viktigaste för dig? Använd RAW!

Jag brukar aldrig rekommendera någon som precis har börjat fotografera att använda RAW-format. Det finns liksom ingen vits med det om man ändå inte är intresserad av bildredigering (som ju RAW-filen kräver). Men när man har fotograferat ett tag och börjar känna att man vill utvecklas och gå ett steg vidare – då är RAW ett absolut måste tycker jag!

Lär dig mer
Vill du veta mer om bildformat, om hur du ställer in din kamera, hur du komponerar dina bilder, hur du får bästa skärpa och vilka objektiv som är de bästa för dig? Då rekommenderar jag min stora online-fotokurs som släpps i april månad. Fram till den 30 mars (OBS! Förlängt 10 dagar) kan du investera i kursen till ett fantastiskt introduktionspris, och du får då också tillgång till personlig hjälp av mig. Vill du prova lite grann direkt är du också välkommen att anmäla dig till min gratiskurs där jag går igenom hur du kommer igång med din systemkamera och kan börja ta bättre bilder redan efter fyra dagar. Lycka till! 🙂

no comments
Add a comment...

Your email is never published or shared. Required fields are marked *

Julkalendern lucka 2: Komposition

Har du tänkt på hur otroligt många olika sätt det finns att fotografera ett och samma motiv?

För att få ett riktigt bra foto krävs det ofta att man tar flera olika bilder och att man inte nöjer sig med första bästa.

Man kan till exempel prova olika ljussättningar och olika bakgrunder, men framför allt bör man alltid prova att komponera sin bild på olika sätt. Komposition handlar om hur bilden är uppbyggd, var i bilden du placerar föremålen/personerna som du ska fotografera, och hur du placerar dessa i förhållande till varandra.

När du komponerar din bild kan du prova att flytta runt på det du fotograferar (om det är möjligt), du kan prova att lägga till eller att ta bort något ur din bild och du kan flytta dig själv för att ta bilden ur olika vinklar. Har du till exempel provat att ta en bild liggandes på golvet eller ståendes på en stol?

Här kommer en serie med bilder som belyser hur mycket det går att variera sig även om man ska ta en så pass enkel bild som på bara en kaffekopp. Alla de här bilderna är tagna på exakt samma ställe med min mobilkamera. Jag har flyttat runt lite på koppen och jag har valt att komponera bilden på olika sätt genom att gå närmare, längre ifrån och genom att ta med olika mycket i bilden och ur olika vinklar.

Vilken är din favorit? Och varför?

 

no comments
Add a comment...

Your email is never published or shared. Required fields are marked *

Julkalendern lucka 1: Tredjedelsregeln

Komposition

När du vill skapa en tilltalande och “bra” bild är en av de viktigaste aspekterna att ta hänsyn till, det som kallas komposition. Komposition handlar om vad du tar med i din bild, var du placerar det i bilden och hur delarna i din bild samverkar med varandra för att skapa en helhet.

Tredjedelsregeln

Det finns flera olika “knep” att ta till då det gäller komposition, och då du vill skapa starka, talande bilder. Ett av de “knepen” kallas tredjedelsregeln och visar tydligt var i bilden du bör placera det som är viktigt.

Tredjedelsregeln handlar kort och gott om att du (i tanken eller med hjälp av linjer i din kamera) placerar ut två lodräta och två vågräta linjer i din bild så att den delas in i nio lika stora delar.

 

Det som är viktigt i din bild ska, enligt denna kompositionsteknik, hamna i någon av skärningspunkterna (eller i alla fall nära). T ex en ensam blomma, som här:

Eller din modells ena öga, som här:

Genom att placera blomman eller ögat i en av punkterna kommer bilden att bli mer dynamisk och intressant att titta på. Hade flickan i bilden ovan varit placerad i mitten av bilden hade den upplevts som mer statisk och tråkig. Jämför gärna bilderna här nedan och se vilken av dem du föredrar:

Tredjedelsregeln kan också, med fördel, tillämpas när man fotograferar t ex naturvyer. Då kan man tänka på att placera horisonten nära en av de horisontella linjerna istället för på mitten. Du väljer då alltså att antingen ta med lite mer av himlen eller lite mer av marken, som här:

I den här bilden ser du att både horisonten OCH de båda barnen (som är bildens huvudpersoner) är placerade “rätt” enligt tredjedelsregeln.

Även i bilder som är tagna “på höjden” kan man förstås tillämpa tredjedelsregeln:

 

På den här bilden tittar modellen “ut ur bilden”, det vill säga tomrummet som uppstår när man komponerar sin bild enligt tredjedelsregeln finns åt samma håll som modellen “har sin blick”. På så sätt skapas rymd och öppenhet, medan en bild som skärs av framför modellens blick upplevs som sluten och stympad. Se exempel nedan. Visst blir det två helt olika bilder, med två helt olika uttryck (även om båda är komponerade enligt tredjedelsregeln)!?

Ingen regel

Naturligtvis är tredjedelsregeln ingen “regel” (trots att den heter så). Du ska bara se den som ett hjälpmedel för att skapa intressanta och tilltalande foton. Har du tredjedelsregeln i bakhuvudet när du fotograferar kommer du garanterat att förbättra dina bilder, och du kan också själv välja när du tycker att det passar att använda den och när det inte gör det. Allt handlar till syvende och sist om vad just du vill med din bild och vad du vill att den ska kommunicera.

Ibland vill man inte alls placera det viktiga i bilden enligt tredjedelsregeln. Ibland vill man istället ha det precis i mitten av bilden, som här:


Här är det ju istället en symmetri i bilden man är ute efter, och då är det ju istället viktigt att modellen hamnar precis mitt i.

Det är förstås ingen slump att just den här bilden är komponerad just så här, utan den är det efter ett väldigt medvetet val. Medvetna val ger genomtänkta bilder – och därmed också bättre bilder.

 

Är du intresserad av att lära dig mer om komposition (och mycket annat) kan jag varmt rekommendera min online fotokurs.

no comments
Add a comment...

Your email is never published or shared. Required fields are marked *

Hej! Jag heter Ann-Sofie. Här på min blogg får du massor av användbara fototips och en inblick i mitt jobb som barn- och familjefotograf.

Kategorier

Arkiv

Menu